Signed - sealed - delivered - BOOKED!
I år är vi ute i riktig god tid inför vinter semester, mest för att pappa stressar!. Vi har inte rest med föräldrarna på riktigt länge! Sist va när vi va iväg till Tysland och Tjeckien med pappa 2010. Vår första riktiga familjeresa med våra "nya" tillskott i familjen (Stefan och Naki).
Efter många om och men blev det till slut att vi bestämde att vi är borta i 3 veckor, vi känner oss rätt så mätta på asien efter alla resor dit, men då man ändå ska åka så långt känns det dumt att vara borta så lite som 2 veckor. 8 December flyger vi till Hanoi, och flyger hem från Hanoi 29/12.
Vi har inte några konkreta planer inför resan ännu, men vi ska göra en utresa från Vietnam så slipper vi fixa visum. Stannar man i Vietnam mindre än 15 dagar slipper man ordna upp med turistvisum.
Även Nakis kusin ska följa med på resan, mamma och pappa stannar kvar ytterligare en vecka efter att vi har åkt hem. Jag har lagt fram önskemål på antingen Singapore eller Taiwan.
Nu är det bara att jobba på enda fram till december, jobbigt med att ha en resa liggandes i så lång tid framåt, ska nog planera in en kort get away nångång i augusti/september.
2013 har hittills varit ett bra år för oss båda konstaterade vi häromdan! och vi planerar på att få andra halvan av året att bli lika bra . Life´s what you make it!
26.5.13
18.5.13
Home sweet home
Det bästa med semester är utan tvekan att komma hem igen, hur underbart det än är och varit är det inget som slår ens egna kudde! Ja, jag älskar min kudde!
Vi vaknade dagen efter samariaravinen med världens träningsvärk! Hela benen! Konstigt nog så kände vi inte av värken alls samma dag. Stefan vill fortfarande inte röra på sig om han inte måste.
På måndag börjar våra vardagsrutiner igen, jobb och även träning. Det värsta med semester är att man blir lat, otroligt lat! Vi kommer definitivt att köra med charter och all inclusive igen, det va så bekvämt och man kunde i princip "lämna plånboken hemma" om man ville. Men om man ska göra nåt mer än bara dega på hotellet och äta buffé 3*7 dagar så är det bra med plånbok. Sen så rekommenderar vi verkligen panorama hotell på Kreta, sängarna var inte världens skönaste men allt annat va bra där! Servicen på hotellet va vänligt! Det va främst pensionärer och barnfamiljer där, vi och ett fåtal till tillhörde gruppen 30-.
Nu har vi inte mycket att se fram emot resemässigt på ett tag. Jag åker iväg förmodligen till London nångång i juni på möhipparesa. Sen så ligger våra semesterplaner för i år i december! Då åker vi iväg till Asien. Inga konkreta destinationer än förutom Vietnam då min släkt ska samlas, sen får vi se hur vi gör med resten av tiden.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vi vaknade dagen efter samariaravinen med världens träningsvärk! Hela benen! Konstigt nog så kände vi inte av värken alls samma dag. Stefan vill fortfarande inte röra på sig om han inte måste.
På måndag börjar våra vardagsrutiner igen, jobb och även träning. Det värsta med semester är att man blir lat, otroligt lat! Vi kommer definitivt att köra med charter och all inclusive igen, det va så bekvämt och man kunde i princip "lämna plånboken hemma" om man ville. Men om man ska göra nåt mer än bara dega på hotellet och äta buffé 3*7 dagar så är det bra med plånbok. Sen så rekommenderar vi verkligen panorama hotell på Kreta, sängarna var inte världens skönaste men allt annat va bra där! Servicen på hotellet va vänligt! Det va främst pensionärer och barnfamiljer där, vi och ett fåtal till tillhörde gruppen 30-.
Nu har vi inte mycket att se fram emot resemässigt på ett tag. Jag åker iväg förmodligen till London nångång i juni på möhipparesa. Sen så ligger våra semesterplaner för i år i december! Då åker vi iväg till Asien. Inga konkreta destinationer än förutom Vietnam då min släkt ska samlas, sen får vi se hur vi gör med resten av tiden.
- Posted using BlogPress from my iPhone
16.5.13
Samaria Gorge
Pick up va som nämnt tidigare vid 5.50 vår buss, resan till Samaria gick relativt snabbt tycker jag dels för att jag lyckades sova halva buss färden. Totala restid från vårt hotell till Samariaravimen tog ca 1,5h. Vi blir häpnade varje gång vi ser på bergsutsikten vid varje bussfärd. Det är så otroligt vackert att vi vill bygga en koja på nån av bergen!
På vägen till ravinen fanns det en massa geter, det kryllades av dem. Dagens underhållning stod faktiskt en get för! Vi såg en get som på något sätt tagit sig upp o ett träd och betade bladen som fanns på trädet, världens coolaste get utan tvekan!



Vi kom fram till toppen av ravinen vid 20 över 7. Och vår start tid var 7.30. Vi skulle ha återträff med resten av gruppen igen 16.30. Självaste ravinen är 13 km från början till checkpoint. Sen så går man 3 km till färjan.
Vi hade inga direkta förväntningar eller uppfattning på vad vi skulle förvänta oss. Det första guiden sa va att man skulle ta det väldigt lugnt och gå väldigt sakta första 4 etapperna. Vi förstod direkt varför när så fort vi tittade ner.


Vägen va stenig och väldigt brant ner första kilometrarna. Vi va ca 1200 meter över markhöjd vid start. Och det kunde man se när man tittar neråt. Inget för de höjd rädda! Stefan är helt sjuk, jag liksom skuttade ner ibland. Då kom morsan i mig fram och förbjöd honom att göra det. Sen är det nåt med killar, sjukt busiga han hade tvångsbeteende med att plocka upp stenar och slänga ner det från 1kms höjd! Ännu en förbud för honom!
Vi gick igenom ravinen med små pauser för foton. Sen fanns det källvatten man kunde tappa upp som kom från bergstoppen.







De första etapperna gick väldigt fort för oss. Vi kände att fötterna blev tunga efter 9km. Utsikten i ravinen va sjukt vackert! Vi underhöll oss själva med att ropa i ravinen och det ekade tillbaks! Vi svor åt varandra när vi hade tråkigt och blev sams igen. Det är sjukt lätt att stuka foten. Jag lyckades slå i min tå 2 ggr! Satans ont!








Vi tog oss igenom de första 13 km i ravinen på 3 timmar 42 minuter, från start till sista checkpoint. Som Stefan sa mot slutet "i see the end of the tunnel" det va skönt att veta att man snart slipper att titta ner när man går. Nu i efterhand kändes det sjukt häftigt att vi har gått igenom ravinen. Det tog oss totalt 4:14 min till färjan 16km! 16 km är inte alls långt när man är ute och springer eller joggar, men att gå ner för 1,2 km höjd känns mäktigt!








Jag beundrar alla dessa 70 plusare som gick ravinen! Vi har en gammal morfar från vårt hotell som åkte med idag. Minst 70! (De firade honom häromdan på hotellet) när vi såg hans färgstarka tröja komma mot stranden andades vi ut lite lätt! Om jag ska va ärlig så va vi rädda för att nåt skulle hända honom på vägen. Vi pratade med honom efter och det va hans 3dje gång, och förmodligen sista gången som han går ravinen. Den här gången gick han den med sin svärson och barnbarn. När jag blir 70 plusare hoppas jag att jag ska orka gå ravinen! Dagens idol! Vi har bestämt att när vi kommer tillbaka till Kreta nångång ska vi försöka ta Samaria ner ifrån upp! Hela sträckan idag va i princip nedförsbacke, vi mötte folk på vägen som skulle ner ifrån upp! Sjukt imponerande! En dag ska vi också klara av det!
När vi kom fram va klockan strax över 12. Vi hade hur mkt tid som helst kvar. Vi gick och åt lunch, jag körde på fried calimari, Stefan testade mousaka. Min mat va go! Stefans är jag inte säker på. Han tyckte att det va gott när han hade petat bort all squash.



Efteråt va vi otroligt trötta och hittade oss till stranden. Tog varsin dricka och ruvade ner oss i varsin solstol! Vi båda somnade en bra stund! Vi vaknade sen och klockan hann bli över 3. Magen kurrade igen så jag testade den omtalade gyros. Grekiskt pitabröd är grymt gott, resten va inget märkvärdigt.
16.30 mötte vi upp vår guide, vi va en av de första som kom fram till stranden och när vi vaknade efter vår nap kryllades det av folk!
Vi fick våra båtbiljetter. Båten åkte 17.30. Ca 1,5h båtfärd.
Nu sitter vi på bussen tillbaka till hotellet och är beräknade att vara framme vid kvart i 9. Vi får hoppas att vi hinner ner till restaurangen innan de stänger. Den här dagen har varit lång! Lite för lång! Väntetiden på att möta upp andra va jobbig. Man är princip strandsatt i en ö, vi hann med den första färjan men då ingen annan va framme kan man inte vara dra.
Vi är dödströtta! Det blir middag och packa våra väskor. Imorn flyger vi hem redan!
- Posted using BlogPress from my iPhone
På vägen till ravinen fanns det en massa geter, det kryllades av dem. Dagens underhållning stod faktiskt en get för! Vi såg en get som på något sätt tagit sig upp o ett träd och betade bladen som fanns på trädet, världens coolaste get utan tvekan!



Vi kom fram till toppen av ravinen vid 20 över 7. Och vår start tid var 7.30. Vi skulle ha återträff med resten av gruppen igen 16.30. Självaste ravinen är 13 km från början till checkpoint. Sen så går man 3 km till färjan.
Vi hade inga direkta förväntningar eller uppfattning på vad vi skulle förvänta oss. Det första guiden sa va att man skulle ta det väldigt lugnt och gå väldigt sakta första 4 etapperna. Vi förstod direkt varför när så fort vi tittade ner.


Vägen va stenig och väldigt brant ner första kilometrarna. Vi va ca 1200 meter över markhöjd vid start. Och det kunde man se när man tittar neråt. Inget för de höjd rädda! Stefan är helt sjuk, jag liksom skuttade ner ibland. Då kom morsan i mig fram och förbjöd honom att göra det. Sen är det nåt med killar, sjukt busiga han hade tvångsbeteende med att plocka upp stenar och slänga ner det från 1kms höjd! Ännu en förbud för honom!
Vi gick igenom ravinen med små pauser för foton. Sen fanns det källvatten man kunde tappa upp som kom från bergstoppen.







De första etapperna gick väldigt fort för oss. Vi kände att fötterna blev tunga efter 9km. Utsikten i ravinen va sjukt vackert! Vi underhöll oss själva med att ropa i ravinen och det ekade tillbaks! Vi svor åt varandra när vi hade tråkigt och blev sams igen. Det är sjukt lätt att stuka foten. Jag lyckades slå i min tå 2 ggr! Satans ont!








Vi tog oss igenom de första 13 km i ravinen på 3 timmar 42 minuter, från start till sista checkpoint. Som Stefan sa mot slutet "i see the end of the tunnel" det va skönt att veta att man snart slipper att titta ner när man går. Nu i efterhand kändes det sjukt häftigt att vi har gått igenom ravinen. Det tog oss totalt 4:14 min till färjan 16km! 16 km är inte alls långt när man är ute och springer eller joggar, men att gå ner för 1,2 km höjd känns mäktigt!








Jag beundrar alla dessa 70 plusare som gick ravinen! Vi har en gammal morfar från vårt hotell som åkte med idag. Minst 70! (De firade honom häromdan på hotellet) när vi såg hans färgstarka tröja komma mot stranden andades vi ut lite lätt! Om jag ska va ärlig så va vi rädda för att nåt skulle hända honom på vägen. Vi pratade med honom efter och det va hans 3dje gång, och förmodligen sista gången som han går ravinen. Den här gången gick han den med sin svärson och barnbarn. När jag blir 70 plusare hoppas jag att jag ska orka gå ravinen! Dagens idol! Vi har bestämt att när vi kommer tillbaka till Kreta nångång ska vi försöka ta Samaria ner ifrån upp! Hela sträckan idag va i princip nedförsbacke, vi mötte folk på vägen som skulle ner ifrån upp! Sjukt imponerande! En dag ska vi också klara av det!
När vi kom fram va klockan strax över 12. Vi hade hur mkt tid som helst kvar. Vi gick och åt lunch, jag körde på fried calimari, Stefan testade mousaka. Min mat va go! Stefans är jag inte säker på. Han tyckte att det va gott när han hade petat bort all squash.



Efteråt va vi otroligt trötta och hittade oss till stranden. Tog varsin dricka och ruvade ner oss i varsin solstol! Vi båda somnade en bra stund! Vi vaknade sen och klockan hann bli över 3. Magen kurrade igen så jag testade den omtalade gyros. Grekiskt pitabröd är grymt gott, resten va inget märkvärdigt.
16.30 mötte vi upp vår guide, vi va en av de första som kom fram till stranden och när vi vaknade efter vår nap kryllades det av folk!
Vi fick våra båtbiljetter. Båten åkte 17.30. Ca 1,5h båtfärd.
Nu sitter vi på bussen tillbaka till hotellet och är beräknade att vara framme vid kvart i 9. Vi får hoppas att vi hinner ner till restaurangen innan de stänger. Den här dagen har varit lång! Lite för lång! Väntetiden på att möta upp andra va jobbig. Man är princip strandsatt i en ö, vi hann med den första färjan men då ingen annan va framme kan man inte vara dra.
Vi är dödströtta! Det blir middag och packa våra väskor. Imorn flyger vi hem redan!
- Posted using BlogPress from my iPhone
15.5.13
Elafonissi
Igår blev det en lugn dag, vi hade regn en stor del av dagen och satt vid poolbaren och tog det lugnt och läste bok nästan hela dagen. Jag fick ryck av att sitta stilla och inte ha gjort nåt på hela dagen så vi bestämde oss för att träna av oss lite energi innan middag. Hotellet har inte det bästa gymet, löpbandet låter förfärligt så fort man börjar jogga, men man får nöja sig med det man har. Det jag gillar mest med den här resan till skillnad från våra tidigare resor är att man tvingar sig själv att slappna av och att man lär sig att ta det lugnt.
Idag var det utflykt inplanerad - destinationen Elafonissi - Kretas motsvarighet till Maldiverna. Vi har inte varit på Maldiverna så det är svårt för oss att göra en statement om marknadsföringen! Men en dag! Maldiverna står väldigt högt på vår måste-besöka-destination.
Pickup var 8.15. Vi hann med frukost innan vi skulle iväg. Buss resan till ön tog 1 timme och 45 min plus 30 min vill/kisspaus på vägen. Kreta är en gigantisk ö! På vägen till själva Elafonissi hade man en fantastik utsikt över bergen och landskapet! Så mkt växter! Jag kan inte riktigt säga att vi är die hard naturfantaster men utsikten va "breathtaking" otroligt vackert!
Väl framme på Elafonissi hade vi 3 timmar till att sola och bada. Jag och Stefan tog chansen att gå runt och utforskade ön innan vi bestämde oss för att lägga oss ner och steka. Stränderna på Elafonissi va otroligt fina, sanden va perfekt mjukt, man kunde vada sig till självaste Elafonssi ön. Vattnet nådde som högst midjehöjd. Så om man ska simma får man gå en ordentlig bit bort. Denna plats va otroligt vacker, den platsar nog bland en av de finaste stränderna vi har besökt hittills i samma klass som de mer avlägsna öarna som man måste åka ut till i Thailand. Enligt tourguiden besöks ön av ca 20000 turister varje dag under högsäsong, så det va bra att vi kom hit nu i början på säsongen. I vattnet fanns det små sandöar som man kunde gå till. Vattnet va iskallt! Det va nästan av egen tvång att man måste ta ett dopp när man ändå är där så jag tvingade ner mig i det iskalla vattnet vid slutet. Vi låg på stranden och jag råkade somna i närmare en timme liggandes på mage, baksidan av min kropp tackar inte mig nu ska jag säga. Stefan har i övrigt blivit kolsvart! Låter bilderna tala för denna upplevelse på Elafonissi.

















Vi åkte ifrån Elafonissi vid 14.00 med ett stopp för lunch som va rekommenderad av tourorganisatörerna. En riktig kretansk meny, jag vet inte riktigt vad jag tycker, grekisk mat eller all främmande mat har jag väldigt svårt med, det vet de som känner mig. Maten va billig, vi beställde in ett helt bord full med mat, vi va nog de enda två människorna som lyckades fylla ett helt bord. Bland annat testade vi äta "gräs" hortas som tourguiden kallade det, en säsongsgrönsak, tydligen en vild en som finns i bergen, en specialité för kretaner, Stefan testade get, sen tog vi en rekommenderad "paj" mera gratäng skulle jag kalla det med potatis och zucchini, det va inte ätbart, jag tog en tugga, pillade på det lite sen så va de klart med det. För att vara på säkra sidan beställde jag en tallrik med slovaki (köttspettar). Sen kan vi ju inte kalla det en måltid utan tzatziki så det blev en tallrik med det och bröd. Jag vet inte vad dom andra pratade om när de berömde maten fram och tillbaks, men nej! Det va inte gott! De älskar sin olivolja så de dränkte maten i olivolja så det mesta va väldigt flottigt. Tur att maten va billig! Vår nota hamnade på 33 euro.




Innan den riktiga hemfärden stannade vi av på vägen där en kvinna sålde hemma gjorda produkter, ekologiska saker så som olivolja, krämer gjord på oliv samt deras sprit som jag fortfarande inte kan namnet på och honung. Så som present hem köpte vi 3 burkar honung till pappa som har lärt sig att internet-hemkurer för halsont (honung och citron) och Stefan köpte olivolja till sig själv. Svinbilligt! Hela kalaset gick loss på 20 euro. Tur att vi inte köpte när vi va på Chania, där ville de ha 8 euro för samma burk honung!
Det va skönt att komma tillbaka till hotellet efter en lång dag på äventyr. Så solen fortfarande va framme låg jag och stekte in i det sista innan solen gick ner. Stefan tog en simtur i poolen, tydligen är det saltvatten i poolen. Jag har fortfarande inte badat i poolen än, iskallt! Men imorn då jävlar!
Rekommenderar vi den här touren? Ja! Elafonissi är värt ett besök! Verkligen vacker plats, resten kan man nog skippa, synd att vi endast hade 3 timmar på ön, jag hade lätt valt bort lunchen och "kisspausen" och addera tiden till självaste ön om jag fick välja. Både jag och Stefan konstaterade att det va bäst att vi inte hyrde bil, kurviga bergsvägar och min brist på kunskap om kartor hade haft kol på vårt förhållande om vi hade hyrt bil och försökt åka dit själva.
Vi har precis ätit middag och sitter nu i ute loungen, Stefan dricker rum and coke och jag kör på kaffe. Måste bara nämna det igen! Vi har en fantastisk utsikt vid vårt hotell! Vi har fortfarande inte lyckat fånga solnedgången på bild ännu! Och ännu en sak att addera till saker vi måste göra imorn!


Imorn har vi en ny äventyr på gång som vi verkligen ser fram emot! Samariaravinen! Pickup är redan vid 5.50 så vi kör tidigfrukost innan vi far iväg!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Idag var det utflykt inplanerad - destinationen Elafonissi - Kretas motsvarighet till Maldiverna. Vi har inte varit på Maldiverna så det är svårt för oss att göra en statement om marknadsföringen! Men en dag! Maldiverna står väldigt högt på vår måste-besöka-destination.
Pickup var 8.15. Vi hann med frukost innan vi skulle iväg. Buss resan till ön tog 1 timme och 45 min plus 30 min vill/kisspaus på vägen. Kreta är en gigantisk ö! På vägen till själva Elafonissi hade man en fantastik utsikt över bergen och landskapet! Så mkt växter! Jag kan inte riktigt säga att vi är die hard naturfantaster men utsikten va "breathtaking" otroligt vackert!
Väl framme på Elafonissi hade vi 3 timmar till att sola och bada. Jag och Stefan tog chansen att gå runt och utforskade ön innan vi bestämde oss för att lägga oss ner och steka. Stränderna på Elafonissi va otroligt fina, sanden va perfekt mjukt, man kunde vada sig till självaste Elafonssi ön. Vattnet nådde som högst midjehöjd. Så om man ska simma får man gå en ordentlig bit bort. Denna plats va otroligt vacker, den platsar nog bland en av de finaste stränderna vi har besökt hittills i samma klass som de mer avlägsna öarna som man måste åka ut till i Thailand. Enligt tourguiden besöks ön av ca 20000 turister varje dag under högsäsong, så det va bra att vi kom hit nu i början på säsongen. I vattnet fanns det små sandöar som man kunde gå till. Vattnet va iskallt! Det va nästan av egen tvång att man måste ta ett dopp när man ändå är där så jag tvingade ner mig i det iskalla vattnet vid slutet. Vi låg på stranden och jag råkade somna i närmare en timme liggandes på mage, baksidan av min kropp tackar inte mig nu ska jag säga. Stefan har i övrigt blivit kolsvart! Låter bilderna tala för denna upplevelse på Elafonissi.

















Vi åkte ifrån Elafonissi vid 14.00 med ett stopp för lunch som va rekommenderad av tourorganisatörerna. En riktig kretansk meny, jag vet inte riktigt vad jag tycker, grekisk mat eller all främmande mat har jag väldigt svårt med, det vet de som känner mig. Maten va billig, vi beställde in ett helt bord full med mat, vi va nog de enda två människorna som lyckades fylla ett helt bord. Bland annat testade vi äta "gräs" hortas som tourguiden kallade det, en säsongsgrönsak, tydligen en vild en som finns i bergen, en specialité för kretaner, Stefan testade get, sen tog vi en rekommenderad "paj" mera gratäng skulle jag kalla det med potatis och zucchini, det va inte ätbart, jag tog en tugga, pillade på det lite sen så va de klart med det. För att vara på säkra sidan beställde jag en tallrik med slovaki (köttspettar). Sen kan vi ju inte kalla det en måltid utan tzatziki så det blev en tallrik med det och bröd. Jag vet inte vad dom andra pratade om när de berömde maten fram och tillbaks, men nej! Det va inte gott! De älskar sin olivolja så de dränkte maten i olivolja så det mesta va väldigt flottigt. Tur att maten va billig! Vår nota hamnade på 33 euro.




Innan den riktiga hemfärden stannade vi av på vägen där en kvinna sålde hemma gjorda produkter, ekologiska saker så som olivolja, krämer gjord på oliv samt deras sprit som jag fortfarande inte kan namnet på och honung. Så som present hem köpte vi 3 burkar honung till pappa som har lärt sig att internet-hemkurer för halsont (honung och citron) och Stefan köpte olivolja till sig själv. Svinbilligt! Hela kalaset gick loss på 20 euro. Tur att vi inte köpte när vi va på Chania, där ville de ha 8 euro för samma burk honung!
Det va skönt att komma tillbaka till hotellet efter en lång dag på äventyr. Så solen fortfarande va framme låg jag och stekte in i det sista innan solen gick ner. Stefan tog en simtur i poolen, tydligen är det saltvatten i poolen. Jag har fortfarande inte badat i poolen än, iskallt! Men imorn då jävlar!
Rekommenderar vi den här touren? Ja! Elafonissi är värt ett besök! Verkligen vacker plats, resten kan man nog skippa, synd att vi endast hade 3 timmar på ön, jag hade lätt valt bort lunchen och "kisspausen" och addera tiden till självaste ön om jag fick välja. Både jag och Stefan konstaterade att det va bäst att vi inte hyrde bil, kurviga bergsvägar och min brist på kunskap om kartor hade haft kol på vårt förhållande om vi hade hyrt bil och försökt åka dit själva.
Vi har precis ätit middag och sitter nu i ute loungen, Stefan dricker rum and coke och jag kör på kaffe. Måste bara nämna det igen! Vi har en fantastisk utsikt vid vårt hotell! Vi har fortfarande inte lyckat fånga solnedgången på bild ännu! Och ännu en sak att addera till saker vi måste göra imorn!


Imorn har vi en ny äventyr på gång som vi verkligen ser fram emot! Samariaravinen! Pickup är redan vid 5.50 så vi kör tidigfrukost innan vi far iväg!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)